Hade en riktigt, riktigt jobbig dag idag. Har känts så extremt jobbigt alltihopa och jag var på bristningsgränsen när jag kom hem. Satt och pratade och jag kände verkligen hur extremt bitter jag lät. Som tur var räddades min kväll av Kaleb och Mathias som kom förbi med PEZ (!!!!!!!!!!!!!!!) och smågodis. Hyrde film, snackade och bara hade rätt trevligt. Så glad att de faktiskt kom förbi, och de sparkade hemåt strax efter elva. Vet inte vad jag hade gjort annars, förmodligen begravt mig under täcket och varit deprimerad resten av kvällen. Senaste dagarna har varit så extremt påfrestande och de kommande dagarna lär nog vara det likaså. På torsdag åker jag nedåt i landet och därmed har jag inte mina vänner att ringa när jag behöver uppmuntran. Kommer kännas oerhört ovant.